Språk

Språket tillskrivs ofta människan, som ett av dess främsta attribut. När de andra djuren kommunicerar betraktar vi det som primitivt och inte lika intressant.

Men vad kan vi egentligen uttrycka med språket? Skall man säga något som inte kan misstolkas så reducerar det språket till det triviala. Vill man ge sig på det mångbottnade, känslomässiga eller det politiska så når man strax gränsen för det möjliga.

Språket saknar det som inom matematiken kallas ett bråk, ett slags exakt fördelade proportioner mellan storheter. Matematikern har också insett behovet av axiomatisk grund och kombinerar detta med ödmjukhet inför den ofrånkomliga motsägelsen.

Trots sina förtjänster undrar jag om matematiken erbjuder möjligheten att utrycka människans strävan efter odödlighet?