Kategori: Människan

Metafysik

Begreppet metafysik är en del av filosofien, en förklaring av de grundläggande elementen i tillvaron. En sten är, men vi kan aldrig förstå den till fullo.

Vi lever med en bild av tillvaron som är ofullständig. Det är en insikt som bör leda till viss ödmjukhet. Men vi saknar i allmänhet den ödmjukheten och behöver bli påminda. Idag vet vi att tillvaron är märkligare än vi tidigare anat, samtidigt som den allmänna uppfattningen att en sten bara är en sten knappast varit mer utbredd.

Vad vi vet är att en sten i huvudsak är tomrum, kanske blev den i varande just när du tog upp den.

Förgänglighet

Att förlika sig med förgängligheten är en del av åldrandet. Jag har hopp om att något överlever som kan göra situationen aningen lättare för de efterkommande. Vissheten om att en viss typ av information är mer beständig än annan ger visst hopp. Information om verkligheten kan inte försvinna, vi har bara upptäckt den.

Frågan är om man kan räkna kunskapen om villkoren för liv, även civiliserat liv, till den gruppen? Jag tror det, med antagandet att evolution är en universell process som verkar på alla system och härleder dess regler ur naturen. Om processerna spontant drivs av Hermann von Helmholtz fria energi så kan evolutionen katalysera processen genom att addera ett mått informationshantering. Ett slags enzym skulle man kunna säga.

Målet med dessa processer är knappast att förbättra världen men de bidrar till en möjlig bättre värld genom sin existens och de upprätthåller liv som kan kallas civilicerat. Den här verkligheten kan vi inte påverka eller förändra, den är evig.

 

En fråga sprider ljus på det som avhandlas.

Rädslan för frågan tror jag bottnar i känslan av att avslöja sin okunskap, en ond cirkel som inte leder framåt. När det gäller förkunnare så kan man ifrågasätta viljan att avslöja just denna okunskap. Samtidigt erbjuder just detta en möjlighet att urskilja charlatanen från den upplyste.

Att ställa en fråga är ibland viktigare än att få ett svar.

Är frågor ofta förtäckta påståenden? Jag tror inte man kan säga det. En fråga syftar till att få en bild bekräftad även om bilden i sig kan sägas vara en förutfattad mening.

Det avgörande är huruvida den som frågar är beredd att förhålla sig på ett konstruktivt sätt till svaret.

Vrede
Den egna dumheten är en outsinlig källa till vrede. Därmed inte sagt att orsaken alltid är det egna tillkortakommandet. De egna bristerna kan man kanske inte åtgärda men väl påminnas om. Kanske kan känslan av vrede bidra till att man lär sig något om sig själv och blir en bättre människa?

Rädslan för visad vrede är utbredd, rädsla för en stark känsla med tydlig riktning. Kanske har vi förlorat förmågan att nyttja vreden på ett konstruktivt sätt? Övning riskerar isolering i den sociala gemenskapen men alternativet är inte självklart bättre. Vreden är ett nödvändigt inslag i en social relation. Personer blir inte förbannade utan anledning och när anledningen är given så erbjuder vreden kraft att rensa luften.

Vredens motsats tålamodet är lika grundläggande för upprätthållandet av en relation, men fungerar inte utan sin motpart. Utan det förlösande utbrottet riskerar oförrätterna att samlas på hög för att vid ett särskilt illa valt tillfälle explodera och dödligt såra både avsändaren och en godtycklig mottagare.

Glädje

Man skrattar sällan ensam, men gärna i grupp och åt någon annan. Skrattet är befriande och positivt men kan också rymma ett mörker. Kanske är reflexmässigheten i skrattet det som avslöjar vår okänslighet när vi roar oss på någon annans bekostnad.

Allt skratt borde föregås av eftertanke, problemet är att skratt inte fungerar på det viset. Nu är inte all glädje synonym med skratt, utan glädje kan uppfylla en människa utan att skrattet bubblar fram, men den här glädjen är helt väsensskild från skrattet, närmast dess motsats, full av tanke och aldrig på någons bekostnad.

Människor har en förmåga att blanda motsägelsefulla ståndpunkter. Vi kan inte vara maskiner, dessa hade obönhörligen havererat. Det som styr våra tankar kan inte vara logik utan något annat, som effektivt isolerar felslut.